living but not amused

livet har konstiga tendenser att alltid vilja spela en ett spratt.. en dag står man där, lycklig i hågen för att tre sekunder senare ha hela sin värld, trygget och närhet raserad.

jag hoppas att allt går vägen men av egoistiska tankar önskar jag också motsatsen. att bli "lämnad" vill jag inte men ändå önskar jag lyckan till dig/er/ni. kontakt som jag inte vill skall försvinna kommer sakta att avta. sanningens ögonblick kommer i framtiden men i nuet önskar jag att den dagen aldrig skall komma.

att se utan att se, att känna utan att känna, det stadiet befinner jag mig i.

människor slutar dock aldrig att roa mig.

RSS 2.0