Nycker.
Man kan aldrig veta vad dagen har kommer göra med en. Den kan börja helt okej och avslutas i ett totalt kaos.
Minnen som blir framkallande, gamla ansikten som blir synliga, gamla spöken som börjar förgifta sinnet igen och gammal ångest som kommer och plågas. Jag hatar det. Man har ingen egentlig kontroll över sitt liv. Det är frustrerande och irriterande. Man kan inget göra.
Allt har förändrats, allt som man trodde var självklart blir osäkert igen. Vissa saker består och andra sätts i rullians igen. Minnen, löften, upplevelser från de gågna året kommer fram som spindlar och kryper ner i mina tankar. Jag vrider och vänder men kan inte få bort dom, hur mkt jag än gör. Saker jag har bearbetat som kommer fram. Hur ska man orka vara stark jämt? Vad ska man göra för att orka?
Minnen som blir framkallande, gamla ansikten som blir synliga, gamla spöken som börjar förgifta sinnet igen och gammal ångest som kommer och plågas. Jag hatar det. Man har ingen egentlig kontroll över sitt liv. Det är frustrerande och irriterande. Man kan inget göra.
Allt har förändrats, allt som man trodde var självklart blir osäkert igen. Vissa saker består och andra sätts i rullians igen. Minnen, löften, upplevelser från de gågna året kommer fram som spindlar och kryper ner i mina tankar. Jag vrider och vänder men kan inte få bort dom, hur mkt jag än gör. Saker jag har bearbetat som kommer fram. Hur ska man orka vara stark jämt? Vad ska man göra för att orka?
