Born Rebel

shit... nu är det ordentligt med kaos i min skalle... tankarna snurrar i hundranitti och jag vet inte vad jag ska göra.. känner hur paniken växer inom mig och det känns som att jag ska explodera.  skakningar och kallsvettningar om vart annat och bara helt stirrig och nästan panikslagen.

hade jag inte varit på jobbet hade jag gått ut, sprungit tills man inte kan springa längre.. bort, bort från allt detta. försöka få tyst på skallen och kanske få ett lugn.

ingen vaken, ingen man kan ringa. helt ensam och bara känner för att gråta. skriver, skriver för skrivandets skull och i ett försök att trappa ner detta ångestpåslag som känner som en bilpress mot skallen och bröstkorgen. andas, andas och kippar efter andan på samma gång. rysningarna ilar i hela kroppen. va fan ska jag göra?

det gör ont. riktigt ont i mig och jag kan inte få bort det. den bara växer och växer. känns som att man har någonting på insidan som bara vill komma ut. huden bränner och man vill krypa ur sitt egna skinn. inga distrationer fungerar. känner sig som en tiger i en bur, bara går runt runt runt runt. väntar väntar väntar på att man ska smälla. tickande bomb..

tårar rinner och man ser ingenting. bara en enda dimma. otydligt och huvudvärken kommer smygandes pga trycket i skallen. nej nej nej nej.. vafan gör jag?! helvete oxå.. värsta av allt, detta var väntat......