Born Rebel

    Alla människor har inte alltid bra dagar. Man får reda på saker man inte trodde, man blir behandlad på ett sätt man inte visste existerade. Man blir borttvingad, bedragen och ensam. Man ljuger till en och gör nått med en annan. Man blir bortglömd, ovälkommen och oönskad. Man finns bara när någon vill ha något. Ingenting annat existerar än egot från andra.Man blir behandlad som luft fast man inte vet vad man har gjort. Man får ångest över någonting men man vet inte vad. Man sitter ensam och vet inte vart man ska ta vägen. Man knäcker sig själv genom materiella saker. Man låtsas att man är någon man inte är. Man tar någon annans personlighet. Man frågar ingenting mer. Man säger ingenting, bara berättar om det förgångna. Man skiter i resten så länge man står i centrum. Man trampar på tår med avsikt men tänker inte på konsekvenserna. Man tror att man vet allt fast man inte har en jävla aning. Man tror att allt går att lösa fast lösningarna inte existerar. Man är naiv och tror att man är lyckligt lottad. Man står med andra men ändå ensam. Man finns men ändå inte. Man är alla till lags, man blir utnyttjad. Man är snäll och ställer upp men får ingenting tillbaka. Ensam är stark men ändå gråter man i sitt mörker. Man hoppas på ett mirakel men ingenting händer. Man försöker men får bara bakslag.


Man hoppas på någonting, hela tiden. Man tror att denna dagen kommer att vara annorlunda, att denna gång ska det lyckas. Man blir nertryckt i sina skor ytterligare en gång. Man vet inte hur länge man måste försöka. Man slutar hoppas, man slutar försöka. Mörker.